Remissvar till länsstyrelsen, ärende 521-6641-20
Naturskyddsföreningen konstaterar att den nya tillståndsansökan för Rönnhagen 5 inte skiljer sig nämnvärt från den föregående, och därför gäller fortsatt det som står i vårt tidigare yttrande. Vi vill kommentera några delar av den nya tillståndsansökan:
Om nollalternativet och den gällande detaljplanen: man framhåller det nya förslaget till detaljplan och ställer det mot den gällande detaljplanen. Den gällande detaljplanen med medgivande av rättighet att bygga precis invid Natura2000-området, skulle tillåta en sådan kraftig påverkan på Natura2000-området att det finns en tydlig anledning för prövande myndighet att pröva den planen på nytt, om nollalternativet skulle gälla. Genom att särskilda skydds- och bevarandeområden är av riksintresse enligt kap 4 i Miljöbalken måste länsstyrelsen pröva kommunala detaljplaner och områdesbestämmelser om dessa innebär att projekt kan skada områden.
Att framhålla det nya förslaget som en förbättring, genom att jämföra det med en tidigare detaljplan som innebär mycket negativa konsekvenser för området, är vilseledande. Det nya förslaget skulle ha en tydligt negativ påverkan på Natura2000-områdets fåglar, och nollalternativet är att behålla det som det ser ut idag, vilket är tydligt bättre för Natura2000-området.
Om bullerpåverkan: Även en liten förändring av negativt slag är viktig och ska bedömas ihop med den redan befintliga bullerstörningen. I beskrivningen av den bulleranalys som nu gjorts verkar man inte ha tagit hänsyn till den förhärskande vindriktningen, vilken är väst/sydvästlig riktning. Studier på vindriktningens påverkan på ljudnivåer har visat att på 132 m avstånd kan ökningen vid medvind vara så hög som 18 dBA (Öhlund 2009).
Om träd- och buskridåer: Som exempel på befintliga träd- och buskridåer räknar man i tillståndsansökan den rad av sly som växer vid diket i nordvästra delen av våtmarken, som sågas ner med jämna mellanrum. Att slyet växer sig högt är inte önskvärt, men det är ett problem som inte är relevant för den här ansökan. Vad gäller ridån med klibbal vid Ätran så kan det vara så att den har en negativ påverkan på fågellivet, men den negativa påverkan ska (likt bullret) i så fall slås ihop med byggnadernas potentiella påverkan vid bedömningen av projektet.
Om vadares känslighet för höga byggnader: Det hävdas i ansökan att forskning om fåglars känslighet för höga byggnader är motstridig. Det går att finna flera moderna studier (Wallander, J., Isaksson, D., Lenberg T. 2006, Zmihorski, M., Krupinski, D., Kotowska, D., Knape, J., Pärt, T., Obloza, P, Berg, Å. 2017, Milsom, T., P., Langton, S., D., Parkin, W., K., Peel, S., Bishop, J., D., Moore, N., P. 2001, Van der Vliet, R., E., Schuller, E., Wassen, M., J. 2008) som visar att vadare, bl.a. rödbena och tofsvipa (som regelbundet förekommer i området), är känsliga för närliggande höga byggnader och väljer bort att häcka i närheten av sådana.
Angående bedömning av påverkan på Natura2000-områden: Tillstånd för projekt som kan inverka på Natura2000-område får i normalfallet enligt 7 kap. 28 b § i Miljöbalken ges endast om den planerade verksamheten eller åtgärden inte ”kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas” (punkt 1) eller medföra att ”den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna” (punkt 2). Det räcker med att det finns en risk för skada på naturvärdena för att 28 b § ska gälla. Vidare så gäller detta även för miljöpåverkande verksamheter och åtgärder utanför Natura2000-området. Prövningsmyndigheten ska beakta inte bara skaderiskerna av det projekt som omfattas av ansökan utan lägga samman dessa effekter med befarade skador från eventuella ”andra pågående och planerade verksamheter eller åtgärder” (Michanek & Zetterberg 2012). Det innebär att en relativt liten inverkan från det sökta projektet kan få ”bägaren att rinna över”.
Naturvärden i Källstorps våtmarker och angränsande mark
Fåglar I våtmarken har gråhakedopping och skedand häckat med flera par. Den sällsynta årtan har troligtvis häckat där, och svarthalsad dopping har gjort häckningsförsök. Som rastplats för fåglar är våtmarken betydelsefull. Många arter av vadare rastar i våtmarken under vår och höst. Flera arter rovfåglar, såsom glada, ormvråk, brun kärrhök och tornfalk, använder området kring våtmarken för födosökning. Törnskata, varfågel, sånglärka, buskskvätta, ängspiplärka, sävsparv, tofsvipa, enkelbeckasin, gråsiska och steglits ses regelbundet på ängsmarkerna mellan Carlsberg och våtmarken.
Grod- och kräldjur Flera groddjur och kräldjur har observerats i området: åkergroda, vanlig groda, vanlig padda, mindre vattensalamander, sandödla och vanlig snok.
Däggdjur Rödräv, fälthare, mink och rådjur ses regelbundet i området.
Insekter Kartfjäril, påfågelöga, nässelfjäril, sälgskimmerfjäril, karminspinnare, puktörneblåvinge, blå kejsartrollslända, mörk lyrflickslända, mindre guldvinge, amiral, svingelgräsfjäril, m.m. har rapporterats från området kring Källstorps våtmarker, och våtmarken med den öppna marken bredvid hyser många arter och individer av insekter.
Växtlighet Det område som i gällande förslag kallas Entréskogen består av två vattenfyllda sänkor omgärdade av lövträd. Där har mindre hackspett flera gånger observerats, och området innehåller gott om död ved, vilket visar att det finns naturvärden där som man bör ta hänsyn till i gällande förslag. Åkerklätt, blåsuga och rödlånke har rapporterats i området kring Västra Källstorps våtmarker. Många arter av maskrosor finns i de öppna markerna kring våtmarkerna. Under sommaren 2018 har delar av det område som Carlsbergs förslag gäller varit betat av kor. Som nedbetad gräsmark nära våtmarken är det området mycket intressant som alternativ häckningsplats för både vadare, änder och tättingar knutna till våtmarken.
Naturvärden i Ätran Ätran är ett Natura 2000-område med höga naturvärden. Fiskarterna lax och havsnejonöga, flera sällsynta vatteninsektsarter och fågelarter som kungsfiskare och forsärla är knutna till ån.
Slutsats Naturskyddsföreningen Falkenberg anser att en utbyggnad av Carlsberg såsom tillståndsansökan tillåter, skulle tydligt negativt påverka Natura2000-området och därför inte är lämplig. Vi anser att det är obetänksamt att låta industrier expandera så nära Ätran och våtmarken. Ätran är av riksintresse, och Källstorps våtmarker är ett fågelområde med potential att utvecklas till att bättre gynna flera rödlistade våtmarksfåglar.
Källstorps våtmarker har dessutom potential att bli ett område för vilket tillgängligheten kan förbättras i förhållande till centrala Falkenberg. Allmänheten skulle kunna promenera eller cykla till våtmarkerna längs Ätran, från centrala Falkenberg. Idag är promenadstråken längs Ätran inne i staden mycket populära hos både lokalinvånare och turister. En möjlighet att vandra längs Ätran till Källstorps våtmarker skulle utöka naturupplevelserna för Falkenbergare och besökare, och vara av stor betydelse för det rörliga friluftslivet i Falkenberg. Att respektera skyddsbehoven runt Källstorps våtmarker och grundligare leta efter en lämpligare plats för utbyggnaden av Carlsberg, anser vi skulle gå tydligt i linje med Falkenbergs profil som en modern miljökommun.
Per Ranebo och Per Sjöwall, Styrelsen i Naturskyddsföreningen Falkenberg
Referenser
Michanek & Zetterberg. (2012). Den Svenska Miljörätten. 3:e uppl. Uppsala. Iustus förlag.
Milsom, T., P., Langton, S., D., Parkin, W., K., Peel, S., Bishop, J., D., Hart, J., D., Moore, N., P. (2001). Habitat models of bird species’ distribution: an aid to the management of coastal grazing marches. Journal of applied Ecology, 37(5), ss 706-727.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2664.2000.00529.x
Van der Vliet, R., E., Schuller, E., Wassen, M., J. (2008). Avian predators in a meadow landscape: consequences of their occurrence for breeding open-area birds. Journal of Avian Biology, 39(5), ss 523-529.
https://doi.org/10.1111/j.0908-8857.2008.04310.x
Wallander,J., Isaksson, D., Lenberg, T. (2006). Wader nest distribution and predation in relation to man-made structures on coastal pastures. Biological Conservation, 132(3), ss 343-350.
https://doi.org/10.1016/j.biocon.2006.04.026
Zmihorski, M., Krupinski, D., Kotowska, D., Knape, J., Pärt, T., Obloza, P., Berg, Å. (2017). Habitat characteristics associated with occupancy of declining waders in Polish grasslands. Agriculture, Ecosystems and Environment, 251, ss 236-243.
https://doi.org/10.1016/j.agee.2017.09.033
Öhlund, Olof. (2009). Meteorologisk påverkan på trafikbullernivåer. M.Sc. Uppsala: Uppsala universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A220693&dswid=-9432